tisdag 26 januari 2016

Återkoppling som för lärande framåt

I december blev jag förstelärare och fick då i uppdrag att genomföra någon form av skolutvecklande arbete. Genom att utgå från en enkät där eleverna bland annat fick svara på om de förstod vilka krav skolan ställde på dem (en tredjedel svarade "bara ibland" eller "inte alls"), identifierades ett behov som vi behövde möta. Utifrån detta genomförde jag en BFL - kartläggning med hjälp av Google formulär. I denna kartläggning framkom det att vi lärare behövde få fler verktyg och utveckla vår förmåga att ge eleverna återkoppling som är tydligt kopplat till deras eget lärande. Den bild eleverna gav i sin enkät stämde överens med de svar som  lärarna förmedlade och på så sätt identifierades ett tydligt behov, vi behöver bli bättre på att få eleverna att förstå vad som förväntas av dem och hur de ska nå sina mål.   

Jag har länge varit intresserad av det arbetssätt som finns på KVUTIS (Kvalitet och Utveckling i Svedala) och efter att ha identifierat ett behov hos oss, valde jag att utgå från modulen "Att ge återkoppling som för lärandet framåt". Modulen består av fyra delar:

  • A - delen består av individuell förberedelse där deltagarna ska läsa in sig på ämnet. 
  • B - delen är diskussionsunderlag som ligger till grund för C - delen.
  • C - delen består av en aktivitet som i detta fall handlar om att observera hur och vilken typ av återkoppling som man ger på sina lektioner. 
  • D - delen består av en diskussion kring det som noterades under C - delen, samt en summering av de erfarenheter som framkommit under arbetet. 
Då vi redan deltar i matematik- och läslyftet på skolan, var det tydligt att antalet tillfällen för detta arbete var något begränsat utifrån tidsramen. Därför valde jag att utgå från den arbetsmodell som heter "Teacher Learning Communities"  som är en modell framtagen av Dylan William och Siobhan Leahry. I vår version kommer vi att träffas sex gånger under terminen och ett av mina uppdrag som handledare för arbetet är att att presentera A - delen (den individuella inläsningen) under våra möten, så att det inte finns krav på egen inläsning inför varje träff. Det är rätt mycket som det är redan med de andra två lyften. Jag har även tagit på mig att genomföra undersökningar hos både lärare och elever där tanken är att vi ska se positiva effekter om hur vår återkoppling för lärandet framåt.

Utmaningar som jag stött på när det gäller planering och den första träffen idag är att det är en utmaning att uppskatta hur mycket tid diskussionerna tar, det är inte lika lätt att uppskatta som i min egen undervisning. Det är också viktigt att vara tydlig med själva upplägget och här tror jag att det blev svårare med tanke på att vi påbörjar detta under en termin, samtidigt som vi har andra former av kollegiala "lyft". Känslan av att det är "ännu en arbetsuppgift" måste och kan begränsas genom att arbetsområdet struktureras upp utifrån modellen "Teacher Learning Communities", där jag som förstelärare tar på mig en större del av det som annars hade legat på deltagarna. 

För att summera intrycken från dagen ser jag väldigt positivt på vårt fortsatta arbete. Det var inspirerande att få sitta med lärare från andra stadier och andra ämnen och både få möjlighet att delge och lära av hur vi arbetar med återkoppling på olika sätt. Att få lyssna på hur man arbetar i  bland annat hemkunskap eller musik med återkoppling och sedan få reflektera över hur det kan jämföras med hur jag arbetar med min återkoppling i matematik, är både otroligt givande och spännande. 

Ser verkligen fram emot nästa tillfälle och vad detta kommer kunna ge våra lärare och elever.

Att diskutera

1. Hur identifierar vi bäst de behov som vi behöver arbeta med i vår skola?
2. Vad behövs för att möjliggöra deltagande i kollegialt lärande? 
3. Hur ser vi till att hålla det kollegiala arbetet levande och aktuellt?


Daniel Pamp
Förstelärare
Gullviksskolan
Malmö stad

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar