tisdag 29 september 2015

Den rådande haussen inom skolan

Förr skriftlig huvudräkning och problembaserat lärande, nu programmering. Det finns massvis av "snabba lösningar" i svensk utbildning och nu när den skriftliga huvudräkningen och det problembaserade lärande för en tynande frånvaro har nu programmeringen seglat upp som en frälsare av svensk skola. 

Läser i NyTeknik att regeringen med Gustav Fridolin et. al. i spetsen nu arbetar för att programmering ska in i skolans kursplan. Frågan jag ställer mig är vilken kompetens Fridolin och regeringen tänker sig finns ute i skolorna? Troligtvis är de medvetna om att en överväldigande majoritet av den svenska lärarkåren inte är förtrolig med att undervisa programmering. Givetvis finns det möjlighet att införa ett "programmeringslyft" men är det verkligen där vi behöver fokusera fortbildningen av svensk lärarkår idag? Dels med tanke på att matematiklyftet och läslyftet är i full gång? Och kanske än mer med tanke på att det lärarlyft jag går nu i matematik för årskurs 4 - 6 på Sveriges största lärarhögskola endast har åtta studenter och då räknas även de lärare som undervisar i årskurs 1 - 3 med. En utbildning som håller otroligt hög kvalité och som utan tvekan hade kunnat lyfta svensk matematikundervisning bara fler hade deltagit. 

Missförstå mig rätt. Jag älskar att undervisa i programmering och har gjort det i snart 2,5 år. Glädjen att se någon av mina elever klara av att få sina "sprites" att röra på sig som de vill att de ska göra, eller när de förklarar för mig hur deras 2d-version av Minecraft fungerar är obeskrivbar. Men under denna tid har jag också blivit medvetet om något annat. Mitt fokus på programmeringen, inte helt olik den Fridolin och hans vänner i regeringskansliet ger uttryck för nu, gjorde att jag ibland kunde missa delar av mitt uppdrag. För glädjen av att mina elever klarar av att lösa problem i matematiken, skriva fantasifulla texter med flyt i, förklara naturvetenskapliga fenomen eller för den delen se paralleller mellan svensk medeltid och den tid vi lever i, känner jag behöver mer utrymme och måste få slå större än att de ska kunna förklara hur loopar och if-satser fungerar. 

Utrymme för programmering kan absolut finnas och de eldsjälar som idag försöker få in det i sin undervisning och de fantastiska projekt som utförs på skolorna ska givetvis ges utrymme för det. Men jag vill påstå att det inte ger något mervärde att tvinga in det i skolan idag på bekostnad av annat (eller som en utökning av timplanen) i dagsläget. Skolan behöver ett lugn och ett fokus som jag tror inte går att uppnå om ännu ett nytt ämne ska in i undervisningen, speciellt där kompetensbehovet är så pass stort att det inte i dagsläget är ett reellt mål. Inte när enbart 60 % av matematiklärarna på högstadiet är behöriga och fortbildningsplatserna gapar tomma. 

/Daniel Pamp



   

torsdag 3 september 2015

Skolstart!

Det är kanske lite att dra ut på det att döpa ett inlägg till "Skolstart", så här en tre veckor in på terminen men det har verkligen varit en intensiv period och det är egentligen först nu som det känns som att allt verkligen är igång. 

Det här läsåret har vi i vårt arbetslag ändrat arbetssätt och valt att kombinera timplanen i NO, SO och en del av svenskan för att arbeta i "temapass" (i brist på en bättre benämning). Vår tanke är att varje klass läser ett ämne åt gången i en period på fyra veckor. De följande fyra veckorna läser klassen det ämne som parallellklassen har läst vilket innebär att vi lärare kan planera för åtta veckors undervisning på fyra veckor, samtidigt som vi får utrymme att förbättra vår undervisning med den erfarenhet vi samlar på oss under arbetets gång. Se följande exempel:

Period 1 för tema-pass (vecka 35 - 38)
5A - Samhällskunskap
5B - Biologi
6A - Historia
6B - Fysik/kemi

Period 2 för tema-pass (vecka 39 - 42)
5A - Biologi
5B - Samhällskunskap
6A - Fysik/kemi
6B - Historia

Detta är något som vid en första anblick inte ses som något revolutionerande och det finns med största sannolikhet flera skolor som arbetar på det här viset.  Våra utgångspunkter för detta upplägg är följande:

  • Vi kommer kunna arbeta mer fokuserat och fördjupande inom respektive ämnesområde. Redan efter två veckor har vi märkt att eleverna hinner bra mycket längre än vad vi ursprungligen har tänkt oss. Det är mycket glädjande. 
  • Eleverna får ett mindre antal ämnen att behöva hålla koll på varje vecka. Tidigare kunde de exempelvis läsa om växthuseffekten i geografin samtidigt som de läste om fotosyntesen i biologin vilket i en hel del fall ledde till att det blev väldigt rörigt för eleverna. I vårt schema som det ser ut nu har eleverna som mest tre olika teoretiska ämnen om dagen. Det gör att det blir tydligare och mer fokuserat för vad eleverna arbetar med.
  • Vi har möjliggjort att vi kan vara flera lärare på en majoritet av lektionerna. Detta arbetssätt har inneburit att vi i princip är två lärare på alla lektioner i matematik och svenska och en stor del av tema - passen. Detta möjliggör för en höjning av kvalitén av undervisningen för eleverna, samtidigt som det skapas många ytor för det kollegiala lärandet och samtalet inom arbetslaget. 
  • Våra erfarenheter från de tidigare perioderna går att direkt applicera på de efterföljande, vilket möjliggör att vi har ett tydligt fokus med bra verktyg när det gäller vårt utvecklingsarbete. 
  • Eleverna ges goda möjligheter att arbeta på flera olika sätt i arbetsområdet då det är så pass koncentrerat. 
Vi kommer säkert upptäcka fler punkter under läsårets gång. Det finns givetvis vissa utmaningar som att det gäller att eleverna verkligen hinner med det de ska göra, att elever som är frånvarande under längre tid behöver ta igen det på det utökade studiestödet och att alla lärare inte är lika bekväma att undervisa i alla ämnen i arbetspassen. Det sista arbetar vi mycket med genom att utsedda ämnesansvariga lärare lägger upp arbetsgången (dvs. den pedagogiska planeringen) och veckoplanerningen för ämnet. Det är också dem som ska utarbeta bedömningsformerna i samråd med undervisande lärare. 

De två veckor vi har arbetat så här har verkligen gett mersmak och jag ser verkligen fram emot vecka 39 då vi kommer vara klara med den första "perioden" och kan då utvärdera vårt första steg.