Återkoppling som för lärande framåt

I december blev jag förstelärare och fick då i uppdrag att genomföra någon form av skolutvecklande arbete. Genom att utgå från en enkät där eleverna bland annat fick svara på om de förstod vilka krav skolan ställde på dem (en tredjedel svarade "bara ibland" eller "inte alls"), identifierades ett behov som vi behövde möta. Utifrån detta genomförde jag en BFL - kartläggning med hjälp av Google formulär. I denna kartläggning framkom det att vi lärare behövde få fler verktyg och utveckla vår förmåga att ge eleverna återkoppling som är tydligt kopplat till deras eget lärande. Den bild eleverna gav i sin enkät stämde överens med de svar som  lärarna förmedlade och på så sätt identifierades ett tydligt behov, vi behöver bli bättre på att få eleverna att förstå vad som förväntas av dem och hur de ska nå sina mål.   

Jag har länge varit intresserad av det arbetssätt som finns på KVUTIS (Kvalitet och Utveckling i Svedala) och efter att ha identifierat ett behov hos oss, valde jag att utgå från modulen "Att ge återkoppling som för lärandet framåt". Modulen består av fyra delar:

• A - delen består av individuell förberedelse där deltagarna ska läsa in sig på ämnet. 
• B - delen är diskussionsunderlag som ligger till grund för C - delen.
• C - delen består av en aktivitet som i detta fall handlar om att observera hur och vilken typ av återkoppling som man ger på sina lektioner. 
• D - delen består av en diskussion kring det som noterades under C - delen, samt en summering av de erfarenheter som framkommit under arbetet. 

Då vi redan deltar i matematik- och läslyftet på skolan, var det tydligt att antalet tillfällen för detta arbete var något begränsat utifrån tidsramen. Därför valde jag att utgå från den arbetsmodell som heter "Teacher Learning Communities"  som är en modell framtagen av Dylan William och Siobhan Leahry. I vår version kommer vi att träffas sex gånger under terminen och ett av mina uppdrag som handledare för arbetet är att att presentera A - delen (den individuella inläsningen) under våra möten, så att det inte finns krav på egen inläsning inför varje träff. Det är rätt mycket som det är redan med de andra två lyften. Jag har även tagit på mig att genomföra undersökningar hos både lärare och elever där tanken är att vi ska se positiva effekter om hur vår återkoppling för lärandet framåt.

Utmaningar som jag stött på när det gäller planering och den första träffen idag är att det är en utmaning att uppskatta hur mycket tid diskussionerna tar, det är inte lika lätt att uppskatta som i min egen undervisning. Det är också viktigt att vara tydlig med själva upplägget och här tror jag att det blev svårare med tanke på att vi påbörjar detta under en termin, samtidigt som vi har andra former av kollegiala "lyft". Känslan av att det är "ännu en arbetsuppgift" måste och kan begränsas genom att arbetsområdet struktureras upp utifrån modellen "Teacher Learning Communities", där jag som förstelärare tar på mig en större del av det som annars hade legat på deltagarna. 

För att summera intrycken från dagen ser jag väldigt positivt på vårt fortsatta arbete. Det var inspirerande att få sitta med lärare från andra stadier och andra ämnen och både få möjlighet att delge och lära av hur vi arbetar med återkoppling på olika sätt. Att få lyssna på hur man arbetar i  bland annat hemkunskap eller musik med återkoppling och sedan få reflektera över hur det kan jämföras med hur jag arbetar med min återkoppling i matematik, är både otroligt givande och spännande. 

Ser verkligen fram emot nästa tillfälle och vad detta kommer kunna ge våra lärare och elever.

Att diskutera

1. Hur identifierar vi bäst de behov som vi behöver arbeta med i vår skola?

2. Vad behövs för att möjliggöra deltagande i kollegialt lärande? 

3. Hur ser vi till att hålla det kollegiala arbetet levande och aktuellt?

Daniel Pamp

Förstelärare

Gullviksskolan

Malmö stad

Vem gynnas bäst av den undervisning som jag bedriver?

Älskar att slösurfa, gärna på wikipedia (det börjar med ett klick) men det kan lika gärna vara på någon sida för bräd- eller dataspel, eller för den delen någon sida om vetenskapliga upptäckter (IFLS.com) eller för den delen de senaste klippen från diverse olika amerikanska talkshower. På sistone har jag tenderat att leta upp sidor som hjälper mig utveckla min egen undervisning och gång på gång hamnar jag på KVUTIS , Svedala kommuns sida för stöd för att alla ska lyckas i skolan. Det var där jag idag kom att läsa frågan som "blindeside you at 4 p.m. at an idle Tuesday", den löd:

Vem gynnas bäst av den undervisning som [jag] bedriver?

Rent instinktivt tänkte jag proklamera högt "alla, givetvis!", men vid närmare eftertanke kom jag att se listan över alla de 80 elever som jag undervisar dagligen och om det verkligen är så att min undervisning gynnar dem alla. Givetvis är det mitt mål och mitt uppdrag att se till att den gör det, men samtidigt känner jag att jag har en hel del att arbeta med, ett arbete som aldrig riktigt tar slut, för att se till att alla verkligen blir gynnade av undervisningen. Frågan fick mig att börja leta mig runt på diverse sidor i skol - Sverige och jag kom att fastna på sidor som handlade om att utveckla den formativa bedömningen. 

Formativ bedömning innebär förenklat att läraren är aktivt med och ser till att eleverna utvecklar sina förmågor under hela arbetets gång, och inte bara sätter poäng eller ett betyg på själva slutprodukten (så kallad summativ bedömning). Jag har länge sett min undervisning som något väldigt formativt men när jag började läsa igenom sidorna jag hittade idag (se gärna Anders Enströms sida och Pedagogstockholm) insåg jag att jag har en hel del att arbeta med för att verkligen kunna påstå att min undervisning är så pass formativ att eleverna själva kan sätta ord på vad som utmärker mitt sätt att undervisa. Därför har jag nu som mål att dokumentera hur jag förhåller mig till och utvecklar min formativa undervisning och ser till att dela med mig av det här på bloggen. Jag har idag gjort en uppgift om stormaktstiden med ett i mitt tycke formativt anslag, som sexorna ska få arbeta med i historia och min förhoppning är att jag under veckan kommer kunna lägga upp både den uppgiften och en uppgift som jag tänker låta mina sexor arbeta med i sex- och samlevnadsundervisningen som vi har fördjupat oss i just nu. 

Om ett par veckor hoppas jag kunna ge ett bra svar på frågan om vem som gynnas bäst av den undervisning som jag bedriver. Den formativa delen är en pusselbit, mitt förhållningssätt i klassrummet är med stor sannolikhet en annan, något jag förhoppningsvis får möjlighet att återkomma till under morgondagen.